Omvärldsanalys:
Varför ska fotbollen engagera sig i miljön och klimatet?

Företag, föreningar, kommuner, akademi och myndigheter har alla olika utmaningar och roller att spela i arbetet med hållbarhet.

Det är självklart så att de stora utsläpparna måste axla det största ansvaret, men eftersom alla verksamheter påverkar planeten så behöver alla ta ett ansvar. Föreningslivet är inte den största utsläpparen, men mycket finns att göra även här.

Dessutom samspelar föreningslivet med företag och kommunala samarbetspartners som har krav på sig att agera inom miljö- och klimatfrågorna.

Om föreningslivet är proaktiva inom miljö- och klimatfrågorna kommer det att vara lättare att attrahera nya partners eller utveckla redan pågående samarbeten eftersom dessa frågor är uppe på företagens dagordning.

För föreningslivet finns potential att stärka varumärket, sin ekonomi, öka kunnandet och inleda nya och utvecklade samarbeten.

UEFA har pekat ut vägen genom sin hållbarhetsstrategi för europeisk fotboll. De framhåller kraften som fotbollen har genom möjligheten att aktivera den stora folkrörelse som följer fotbollen.

“I am convinced that if football comes together and bundles its power to drive sustainable change, it will be able to have a strong and long-lasting positive impact. As UEFA, we need to set the right example towards sustainable change and inspire and mobilize others to follow.”

Aleksander Čeferin, UEFA President

Vad händer i omvärlden?

Forskarna är eniga om att vi människor inte har lång tid på oss för att göra något åt vår tids stora utmaningar kopplat till klimatet, miljön och den biologiska mångfalden.

För att lyckas skapa den förändring som behövs har det tillkommit en rad internationella överenskommelser, begrepp och system som få har bra överblick över. Dessa begrepp kan också komma upp i era diskussioner med sponsorer och kommunala samverkanspartner, därför har vi gjort en kort genomgång över de viktigaste delarna.

 

Planetens gränser - 6 av 9 är redan överskridna

Planetens gränser är ett koncept utvecklat av en internationell forskargrupp under ledning av den svenska forskaren Johan Rockström. Gruppen påvisar att det finns nio olika miljöproblem som vart och ett har ett eget gränsvärde. Om detta gränsvärde överskrids kan det leda till oöverskådliga miljöeffekter på grund av effekter som uppstår.

Många verksamheter använder idag denna modell när de analyserar sin egna verksamhets påverkan på planeten.

Sex av de nio gränserna bedöms ha överskridits, bland andra klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning samt förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor. Överskridandet beror på att vi människor har allt större påverkan på klimat och miljö och knaprar för hårt på jordens resurser.

Forskarna kallar två av gränserna för “core boundaries”: klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald – att överskrida dessa riskerar att driva jordsystemet in i ett nytt tillstånd.

De 9 planetära gränserna är:

1. Klimatförändring

2. Förlust av biologisk mångfald

3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären

4. Havsförsurning

5. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)

6. Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning)

7. Färskvattenanvändning

8. Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer)

9. Nya kemiska substanser (t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster)

Parisavtalet – en global överenskommelse för klimatet

Varje år genomför FN klimatförhandlingar och de kallas Conference of the Parties (COP). Under dessa förhandlingar deltar stater, näringsliv, civilsamhällesorganisationer osv., men det är bara staterna som har rösträtt. Parisavtalet förhandlades fram under den sammankomst som hölls 2015 i Paris.

Några av de viktigaste punkterna som staterna kunde enas om i avtalet är:

att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, men helst under 1,5 grader

att ambitionerna ska öka efter hand, med avstämning vart femte år

att stöd ska gå från industrialiserade länder till utvecklingsländer

Parisavtalet utformades utifrån att vi skulle hålla uppvärmningen under 2 grader, men forskarna har sedan dess bedömt 1,5 grader som en viktig gräns som vi inte får överskrida eftersom varje grad över 1,5 grader kommer att ge enorma effekter, både på människor och ekosystem. Tyvärr menar forskarna att vi redan passerat stadiet då vi kan klara en uppvärmning på max 1,5 grader, men det är dit vi siktar och inte mot 2 grader.

Parisavtalet ligger till grund för många länders egna klimatmål och företagens insatser bör också ligga i linje med dessa mål. Sveriges långsiktiga klimatmål är att vi inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Under hösten 2022 hölls COP27 i Egypten och där framkom protester från idrottsrörelsen mot att världens länder måste göra mer.

Agenda 2030 och de globala målen

Under en FN-konferens i Rio de Janeiro 2012 beslutade världens ledare att de skulle sätta upp nya gemensamma mål efter milleniemålen som man arbetat med sedan 2000.

Efter beslutet 2012 tog det tre år för tusentals forskare, företag och många andra att ta fram ett dokument som kallas Agenda 2030 och som ska gälla för alla människor i hela världen.

I september 2015 bestämde FN att Agenda 2030 blir verklighet genom att ta fram de 17 globala målen som är grunden för att skapa en hållbar utveckling. Det finns tre dimensioner av hållbar utveckling; ekonomisk, social och ekologisk.

De globala målen är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit. Målet är att uppnå följande fyra saker till 2030:

– Att avskaffa extrem fattigdom

– Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen

– Att främja fred och rättvisa

– Att lösa klimatkrisen

Större delen av världen har skrivit under på att nå målen och Sverige har lovat att vara i framkant av alla länder när det gäller uppfyllandet.

Många verksamheter, både företag och andra organisationer, använder de globala målen som grund när man beskriver sitt arbete med hållbarhet.

Hur påverkas era sponsorer av kraven på grön omställning?

Redan idag är det tydligt för företag att lagar och regleringar förtydligas för att ligga i linje med Parisavtalet och de globala målen. Därför är det avgörande för många företags överlevnad och framtid att ligga i framkant inom hållbarhetsområdet.

Än så länge är denna utveckling mest kännbar för de stora företagen, men vi är nu mitt inne i en utveckling där de stora företagen behöver ha kontroll på hela sin värdekedja och därför träffar regleringarna även de mindre företagen som ofta är underleverantörer till de större.

För föreningslivet där dessa regleringar inte slagit igenom ännu är det därför viktigt att förstå i vilken miljö förtagen verkar i och hur kraven ser ut eller kommer att se ut framöver. Det finns en stor risk för de föreningar som inte påbörjar miljöarbetet att i en förlängning bli bortvalda av sponsorer.

Just nu händer mycket på detta område och CSRD-förordningen håller på att rullas ut i stor skala och den innebär att företag behöver ha koll på hållbarhetsområdet i hela sin värdekedja. Direktivet träffar ungefär 4000 svenska företag och nästan 50 000 företag inom EU.

CSRD kommer att skapa ett paradigmskifte i hur alla företag arbetar med och rapporterar om hållbarhet, oavsett om de direkt eller indirekt påverkas av regelverket.

 

ESG-kriterierna – en metod att mäta hållbarhetsrisk

Kraven på hållbarhet från långivare och investerare har ökat kraftigt de senaste åren. Ett sätt för investerare och långivare att mäta risk är de så kallade ESG-kriterierna (Environmental, Social and Governance). Det handlar om att dessa aktörer bedömer företag inom de tre hållbarhetsdimensionerna.

För ett företag kan det handla om att de behöver visa hur de säkrar risker och arbetar med miljöfrågorna i verksamheten. Företagen behöver redovisa arbetet i hela produktions- och leverantörskedjan.

Denna redovisning avgör sedan hur långivare och investerare värderar företaget baserat på risk. Det kan handla om att företagets varumärke skadas, risken att bli bötfälld och om man har möjligheten att locka till sig rätt kompetens.

Green Deal – EU:s färdplan för en hållbar ekonomi

Green Deal kan beskrivas som EU:s strategi för att nå de globala målen. Den kan också ses som en färdplan för en hållbar ekonomi i EU där det 2050 inte längre ska finnas några nettoutsläpp av växthusgaser. I Green Deal finns en handlingsplan som syftar till omställningen till en cirkulär ekonomi.

De tre kategorierna i Green Deal är:

• Inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050

• Den ekonomiska tillväxten ska frikopplats från resursförbrukningen

• Inga människor eller platser lämnas utanför

För företagen är bland annat konsekvenserna av Green Deal ett framtida högre pris på utsläppsrätter (ett ekonomiskt styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser), högre kostnader för de företag som inte minskar sina utsläpp av växthusgaser samt ett ökat fokus på cirkuläritet i affärsmodellerna.

Taxonomi – klassificera miljö- och klimatinvesteringar

Taxonomin inom EU är ett verktyg för att uppfylla Green Deal. Enkelt beskrivet kan man säga att taxonomin är ett mätverktyg för att klassificera vilka investeringar som är miljö- och klimatmässigt hållbara.

Taxonomin ska i en förlängning ligga till grund för standarder och märkningar av hållbara finansiella produkter. I och med det kan taxonomin ge en fingervisning vilka produkter och tjänster som kan efterfrågas i omställningen till en mer hållbar ekonomi.

Genom taxonomin kommer fler och fler företag att behöva redovisa målsättningar och strategier för att involvera miljö- och klimatfrågorna i hela affären.

Science Based Targets Initiative - mål i linje med Parisavtalet

Science Based Targets Initiative (SBTI) bygger på ett samarbete mellan FN och några miljöorganisationer. Syftet med SBTI är att uppmuntra företag att sätta klimatmål i enlighet med Parisavtalet. SBTI delar ut godkänt-stämplar till de bolag som satt mål som går i linje med Parisavtalet.

SBTI riktar sig främst till större företag som i sin tur ska kunna driva på utvecklingen gentemot de mindre företagen. När de större bolagen sätter mål behöver de inkludera hela värdekedjan, så då berörs även de mindre bolagen som agerar underleverantörer.

Företag som ansluter sig till SBTI visar på ledarskap och ansvarstagande i klimatfrågan och samtidigt som företagen tvingar verksamheten att utvecklas i en hållbar riktning som gynnar dem långsiktigt.

GHG-protokollet – en standard för att mäta utsläpp av växthusgaser

GHG-protokollet står för Greenhouse Gas Protocol och är en global standard som används för att underlätta organisationers rapportering av växthusgasutsläpp.

Idag använder sig organisationer i hela världen av GHG:s riktlinjer för att mäta, hantera, rapportera och jämföra utsläpp.

För att underlätta rapporteringen delas utsläppen in i tre olika kategorier som kallas för scope 1, 2 och 3. Syftet med att dela in utsläppen i scope är att förtydliga för organisationer från vilken del av värdekedjan utsläppen kommer och vilka åtgärder som behövs för att minska dem.

– Scope 1 – Utsläpp i den egna verksamheten

– Scope 2 – Utsläpp sker indirekt vid ex. inköp av energi

– Scope 3 – Utsläpp som sker som en indirekt konsekvens av ens verksamhet ex. hos underleverantörer eller vid inköp av material

Många företag har bra överblick över scope 1 och 2, men efterfrågan på att ha koll även på scope 3 ökar hela tiden till och med hos mindre företag.

Hållbarhetsrapportering - en flora av metoder och regelverk

När det kommer till hållbarhetsrapportering för företagen finns en uppsjö av metoder och regelverk. Alla företag behöver inte ens hållbarhetsrapportera. Det beror på storleken på företaget, antalet anställda och nettoomsättningen.

Fördelen med att hållbarhetsrapportera är att det tvingar fram processer internt i att utveckla företaget i en mer hållbar riktning. För var dag som går ökar också kraven på företagen kring hållbarhetsrapportering.

Vilken roll har era kommunala
samverkansparter i miljö-
och klimatarbetet?

Enligt kommunernas och regionernas samarbetsorgan, SKR, ska kommuner och regioner vara ledande i arbetet med att minska utsläpp av växthusgaser.

SKR pekar på att det är både i kommunernas och regionernas egna verksamhet detta behöver ske, men också i samspel med andra aktörer. Vad gäller den egna verksamheten kan det handla om energibesparande insatser, smarta upphandlingar, fysisk planering som minskar utsläpp och planering av kollektivtrafiken.

I Sverige har vi den ordningen att kommunerna och det lokala föreningslivet lever i en slags symbios. Till exempel äger kommunerna ofta arenor och finansierar delar av verksamheterna samtidigt som föreningslivet bland annat bidrar till samhället genom exempelvis integrationsinsatser.

Just nu finns det ett gyllene tillfälle för föreningslivet att kroka arm med de kommunala samverkansparterna för att påbörja eller utveckla arbetet med miljö- och klimatfrågorna. Det kan handla om energibesparing, sopsortering etc. Här spelar de kommunala bolagen också en stor roll eftersom de ofta hanterar den här typen av frågor.

Många kommuner har egna målsättningar inom miljö och klimat och behöver därför hitta alla sätt de kan för att leverera på dessa mål, så om föreningslivet trycker på och blir en aktiv part i dessa frågor kommer samarbetet att ha möjlighet att stärkas.

Trycket på idrotten ökar – från sponsorer,
kommunala samverkansparter, medlemmar
och supporters

Alla företag berörs nu av klimatomställningen och detta främst genom de legala krav som kommer från bland annat EU.

För de stora företagen så är EU:s taxonomi och kraven på minskade utsläpp verklighet och då lagstiftningen också kräver att de ser över sina underleverantörsled, så sätts också tryck på små och medelstora företag för att minska sina utsläpp.

Att företagen kan visa att de arbetar för “en god sak” ger dessutom fördelar kopplade till arbetsgivarvarumärke och varumärke i stort vilket i sin tur påverkar möjligheten att rekrytera rätt kompetens samt att bli vald av leverantörer eller konsumenter, något som därmed inbringar fler affärer.

Sammantaget gör detta att fler och fler företag efterlyser att de verksamheter och föreningar de sponsrar ska ta ansvar för den gröna omställningen.

Detta framgår också tydligt i intervjuer som gjorts i en förstudie till denna handbok med så väl företag som föreningar. Företagen efterlyser i dialogen kring eventuellt partnerskap med föreningen att aktiviteter för långsiktig klimatomställning är önskvärda och föreningarna upplever också att kraven från företagen kommer allt oftare i dialogerna.

Kommunerna är, via riksdag och regerings ambition om att Sverige ska bli det land som går i bräschen globalt för att uppnå de globala målen, ett viktigt instrument för att realisera denna ambition.

Det åligger därmed kommunerna att aktivt arbeta internt med klimatomställningen, men också agera som förebild och driva frågan som kravställare och samverkanspartner med olika delar av samhället.

I dagsläget kommer det största trycket på grön omställning för föreningslivet från näringsliv och kommunala samverkanspartners och inte från vare sig medlemsled eller supportrar, men i takt med att medvetenheten om klimatfrågan växer hos befolkningen som helhet så är det att vänta att kraven kommer att öka även här. Inte minst ifrån yngre generationer, då de i enlighet med de undersökningar som finns är de som oroar sig mest över bristen på handling kring klimatfrågan.

Vad säger sponsorer?

I förstudien till denna handbok genomfördes en rad intervjuer med sponsorer till fotbollsföreningar. Sammanfattningsvis så säger sponsorerna att den miljömässiga hållbarheten ligger högt upp på deras dagordning och att de tycker att det är viktigt att också idrottsföreningar får in detta arbete som en naturlig del av verksamheten.

Ett medskick från sponsorerna är att föreningar behöver arbeta mer aktivt med dessa frågor och framför allt påbörja arbetet. Det finns ingen förväntan att föreningarna ska ha fullständig kunskap och göra allt rätt från början, men viljan måste finnas. Sponsorerna menar att föreningar som jobbar med miljömässig hållbarhet är mer attraktiva att sponsra.

SEB – en av Sveriges storbanker

Storbanken SEB väljer noggrant ut vilka typer av verksamheter och projekt de väljer att sponsra. De sponsrings- och samhällsinvesteringar SEB vill bidra med baseras på tre huvudområden – miljö, inkludering och mångfald samt jämlikhet.

SEB är tydliga med att de även i sin sponsring vill vara med och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling.

Telia – Sveriges största teleoperatör

Telia har satt ett tydligt mål att de ska vara helt klimatneutrala 2030 och ha noll avfall. För att klara detta involverar de redan kunder och leverantörer i arbetet. Underleverantörer genom att ställa tydliga krav och kunderna genom att ta ansvar för mobilerna genom hela livscykeln.

Telia klimatkompenserar idag för deras nuvarande klimatpåverkan genom att stötta olika miljöprojekt. Denna hållbarhetsagenda är djupt integrerad i affärsstrategin och allt de gör.

Vad säger kommunala samverkanspartners?

Svenskt föreningsliv lever i en slags symbios med kommunerna. Både genom finansiellt stöd, men också genom att det oftast är kommunerna som äger sportanläggningarna och att det är de kommunala bolagen som sköter en hel del av driften och servicen på anläggningarna.

Därför är det av stor vikt att idrottsföreningen och kommunen samverkar kring aktiviteter gällande miljö. Det kan handla om energieffektiviserande åtgärder, sopsortering, skötsel av gräsplan, vattenförbrukningen osv.

Här kommer ett konkreta exempel på hur en kommunal samverkanspartner resonerar.

Borlänge Energi – det lokala energibolaget i Borlänge

Miljömässig hållbarhet är ett av deras tre prioriterade områden. Borlänge Energi har ett sponsringskoncept som heter Vi maxar kraften. Med sponsorskapet vill de bidra med sin kunskap och hjälpa föreningslivet att bli mer hållbara.

Några generallera tips de har för ett förbättrat hållbarhetsarbete är:

  • Källsortera! Ordna kärl för restavfall, matavfall och förpackningar (plast, papper, glas och metall).
  • Minska användandet av engångsartiklar – särskilt i plast.
  • Servera kranvatten istället för köpt vatten på flaska.
  • Anordna klädbyte, sportbyte eller loppis.
  • Uppmuntra medlemmarna att samåka till träningar, matcher och andra aktiviteter.
  • Arbeta för att integration och jämlikhet ska vara självklara delar i föreningen.

Från en intervju med Anna Wenstedt, hållbarhetsstrateg 

Vilken är er bild av hur idrottsrörelsen arbetar med dessa frågor? Den sociala hållbarheten ligger ju i deras DNA, men hur är det med den miljömässiga?

“Den är väldigt varierande, men att få in det som ett naturligt steg i den dagliga verksamheten är otroligt viktigt. Alla behöver jobba aktivt för det här, ännu mer än vad man redan gör, det viktigaste är att man gör någonting och att man gör skillnad. Att man tänker efter vid inköp av livsmedel till kiosker till att man ska köpa reflexvästar eller vad det än är, att man gör det på ett hållbart vis.”

När ni ska välja vilka verksamheter ni sponsrar, vilka kriterier utgår ni ifrån då?

“Utifrån var vi väljer att gå in så finns finansiella aspekter så klart. Sedan blir ju nästa del hur kan vi stötta den här klubben som leverantör och partner med hållbara produkter. Som jag ser det tror jag att miljömässig hållbarhet är väldigt högt upp på mångas listor, man vill vara hållbara och det kräver att man är hållbar, men fortsatt har man en budget att utgå ifrån.”

Är föreningar som aktivt jobbar med miljömässig hållbarhet mer attraktiva att sponsra eller samarbeta med?

“Ja, generellt sätt skulle jag säga det. Det tror jag är viktigt utifrån att dom små klubbarna som kanske inte har samma resurser som de stora ändå måste kunna vara attraktiva för partners. Sedan är ju organisationen och ligan väldigt viktig, att kunna ge rätt verktyg till dem så att alla gör likadant eller i alla fall att de får någon typ av grundbas att stå på.”

Forskning om idrottens roll i miljö- och klimatfrågorna

Thomas Persson, biträdande professor i Sport Management vid Malmö Universitet

Thomas Persson forskar om CSR (corporate social responsibility) och idrottens samhällsansvar. Han menar att CSR-insatserna blir både fler och mer omfattande, men han ser samtidigt att idrotten gör väldigt lite för miljön.

Thomas Persson menar att idrottsrörelsen förväntas vara delaktiga i att lösa frågor såsom arbetslösheten, integrationen, folkhälsoproblematiken och nu också miljöfrågan. Dels är det så att sponsorer, och samhället i stort, kan välja och vraka mellan olika idrotter och olika föreningar och då behöver idrottsföreningarna sticka ut, visa att man inte bara är ett sportsligt bättre val, utan också en viktig medspelare i samhället.

Enligt Thomas Persson har CSR-arbetet blivit ett viktigt steg i arbetet med att öka intäkterna.

Många företag som sponsrar idrottsverksamheter förväntar sig den sortens engagemang eftersom de själva jobbar aktivt med CSR-arbete. Persson menar att detta är en intressant utveckling och definitivt någonting som är nytt, att sponsorerna ser detta som centralt. Men självklart kan det fortfarande skilja mycket beroende på vilken förening det handlar om, vilka sponsorer den har, hur stor den är och var i landet den befinner sig.

Thomas Persson påpekar att det finns en förbättringspotential inom idrotten vad gäller miljö-och klimatfrågorna eftersom de är centrala frågor för företagen. En uppmaning från Thomas Persson är att införa tydliga målsättningar och utvärdera det CSR-arbete som genomförs och samtidigt vara transparent och kommunicera sitt arbete. Det är också viktigt att våga påbörja arbetet, ingen aktör kan och vet allt från början.

Insikter från fotbollsföreningar – 30 genomförda djupintervjuer

Climate Champ inleddes med en vetenskaplig förstudie där vi intervjuade ett 30-tal proffsföreningar inom svensk dam- och herrfotboll. Intervjuerna har givit en insikt i fotbollens arbete med hållbarhet rent generellt, men framför allt inom miljö- och klimatområdet.

Intervjuerna har vittnat om de utmaningar och svårigheter som finns, men även de möjligheter och den utvecklingspotential som föreningarna identifierat. Fotbollsföreningar gör redan idag bra saker inom framför allt social hållbarhet, men även en del intressanta initiativ finns vad gäller miljömässig hållbarhet. Läs gärna mer under fliken Inspiration.

Fotbollsföreningarna själva tycker att det finns mycket mer att göra inom miljöområdet, dels för att bidra i klimat- och miljöfrågorna, dels för att skapa ett starkare varumärke och attrahera fler partners och stärka sin ekonomi.

Sammanfattningsvis menar fotbollsföreningarna att:

  • det är svårt att hitta sin roll och veta hur man ska börja arbeta med miljömässig hållbarhet
  • det är brist på tid
  • det är brist på kunskap om hur man ska göra och vilka områden man ska arbeta med
  • förutsättningar när det gäller arbetskraft och ekonomiska resurser är väldigt olika klubbarna emellan
  • det finns ett kommersiellt syfte att arbeta med miljömässig hållbarhet
  • kraven från partners kommer att öka
  • transporter och arenan är två viktiga områden är börja arbeta med

Era unga medlemmar bär på stor klimatoro

Barn och unga är en stor del av svenskt föreningsliv. I undersökning efter undersökning visar resultaten att unga i Sverige är mycket oroade över klimatförändringarna.

Under 2021 genomförde forskare vid University of Bath den största studien gentemot unga mellan 16–25 år. Studien genomfördes i 10 länder och den visade att nästan 85 % var i någon grad oroande över klimatförändringarna. Tittar vi bara på Sverige så har bland annat WWF genomfört studier och de visar att två av tre unga känner oro.

Ett sätt att minska de ungas oro är att visa handlingskraft och där kan föreningslivet ha en roll att fylla. Om samhällets aktörer från politik till näringsliv och civilsamhället visar att man tar frågan på allvar och vidtar åtgärder så kan detta minska de ungas oro och psykiska ohälsa kring klimatfrågan.

TIPS! I era föreningar kan ni ta tillvara på ungas kunskap och engagemang i dessa frågor genom att involvera dem på olika sätt i ert miljö- och klimatarbete. Det kan handla om en rådgivande grupp av unga medlemmar, enkäter, att ni kommunicerar vad ni gör i dessa frågor och att medlemmarna i föreningen kan komma med förslag på utvecklingsområden.